Har du någonsin vaknat upp på morgonen, torkat bort gruset ur ögonen, dragit på värsta flinet på trynet och tänkt "fan va lycklig jag är" ? Nej, inte jag i heller! Däremot kan jag kasta på mig ett smil när det är läggdags..
Så till alla morgonpigga jävlar - Fuck off! Låt mig sova!
Jag som är i mina senare år undrar ganska ofta om jag någonsin kommer bli en sån "vuxen människa" med ett "riktigt" jobb eller om jag ska vara krögare rästen av livet..? Hur ska det går för mina ungar? Morsan ligger medvetslös tills långt efter 12 på dagen. Har egentligen ingen större fuktion föräns efter 15.00..
Har ju svårt att se mig själv i ett A4 liv, där dagen börjar kl 6 och slutar 23.. Jag älskar mitt liv som det är, men önskar mig så klart ett liv med andra människor, dagtid!
Känns som min ända utväg just nu är att gifta mig rikt, för att då få råd till en nanny, trädgårdsmästare, personlig assistent, personlig tränare, dietist, stylist, personlig shoppare och en fet BMW X5..
Då kommer jag säkert vakna på morgonen utan grus ur ögonen, för de har min assistent redan torkat bort och tänka "fan va utråkad jag är!"
Är det något jag lärt mig så är det att människan ALDRIG blir nöjd med det dem har.
Jag har sen och andra sidan tänkt vad jag skulle gjort om jag hade varit gift med en rik jävla snubbe?! Säkert lika jävla bitter som nu för snart skulle jag inse att gubbfan ligger med min nanny, personliga assistenten, personliga tränaren, dietisten, stylisten, personliga shoppare och allihopa är Män!
Så nej vet ni vad jag bojkottar A4 livet, dör som fattig krögare med för hög promille och gifter mig med min plåtslagare som aldrig skulle ligga med någon annan..
Det enkla är ofta det bästa!

Är det något jag tror på så är det Grekiska Gudar.. Har ni läst dessa fantastiska historier? Min favorit är Dionysos, vinets Gud! Enligt grekisk mytologi är han en utav Olymperna, en utav dem främste gudarna. Han är från början fruktbarhetens Gud men blev sen mer förknippad som vinets Gud. Han tyckte man skulle föda folket med mängder av vin, ängna sig åt passion och älskov.. Hans anhängare försökte nå en extas nivå, att kunna stå utanför sin kropp och vinet var en viktig fator i detta..

Jag känner ju igen mig en del, varje gång jag ber till Dionysos känner jag att jag kommer längre och längre ur min egen kropp.. Vissa kvällar när jag offrat ca 1-2 flaskor med vin är jag VERKLIGEN utanför min egen kropp och förstånd.. Betyder det att jag gör det på rätt sätt då?
Ikväll ska jag presentera Dionysos för mina vänner och hoppas på att få fler anhängare..

I dag går mina tankar till mina kusiner och resten av familjen, Fabro Göran lämnade oss på tisdag morgon.. Det var han som underhöll min tro på Tomten under min barndom.
Varje födelsedag glömmer man att andra också blir äldre, och döden närmar sig med små steg varje dag. I min värld är min 17 åriga lillebror bara 3 år och min 7 åriga lillebror är en bäbis, vet inte om det är en poppis titel när man precis börjar första klass.. Men nu handlar det om mig och mina känslor. 
Har jag blivit en sånn gammal kärring som vägrar inse att andra också växer upp? JA!  
Snart kommer brossan hem och berättar att han skaffat sig flickavän.. OAKTUELLT!! Han ska vara liten rästen av mitt liv. 
Jag är 26 år i sommar och har redan döds ångest, snart är livet över och jag som inte hunnit gifta mig än..

En annan grej är att jag och Micke satt dagen innan och snackade om mina familje förhållande, där jag berättade att jag tycker det är så idiotiskt att någon måste dö för att släkten ska samlas.. Och vips så hade vi en begravning att gå på TILLSAMMANS, igen! Va fan, ska jag behöva gå och dö sen för att mina släktingar ska börja umgås oftare?
En släktträff på någon annans bekostnad.. Idioti!
Vila i frid Fabro Göran 

Låt mig få berätta om mina två mest värda dagar detta året hittils.. Reste till Barcelona tidigt i går morse, med sjuk entusiasm med my brother from another mother.. Sömnlös som jag alltid blir inför en resa satte jag mig på flyget, så sjukt desorienterad att jag glömde att jag hatar att flyga! Somnar strax efter att vi lyft och vaknar av att kaptenen snackar "lugnt och harmoniskt" i mikrofonen.. - vi flyger över Holland just nu på 12000 meters höjd, som ni märker är det välldigt turbulent. Bara spänn fast er så ska vi ta oss ur detta.. Hade jag varit mitt vanliga jag hade jag öppnat luckan, blåst upp rutchkanan och dratt!
Tror jag fick på bältet, skarfen över huvudet och puffa upp min tröja jag hade som kudde.. Lidde var redan fastspänd sen vi lyfte, i förebyggande syfte.. Som en gammal scout skulle sakt - Alltid redo!
Vaknar av att vi är på väg ner, Lidde sitter och försöker hålla ihop sitt huvud så att det inte ska explodera av trycket.. Kommer ut, får tag på en taxi för övrigt sjukt nöjda.. Inser ganska fort att vår ända fras - Hola, una serveca por favor. Inte är till hjäpl när man vill berätta att man inte har adressen till hotellet, eftersom dem INTE snackar något annat än spanska här.. Så jag fick bjuda på mig själv och leka charader med chaufören! På något konstigt sätt kom vi fram till hotellet.. Väl där gick vi på vinet, semi jetlag, trötta och förvirrade.. Somnar, vaknar tre timmar senare och inser att vi är i Barcelona... *skriker* HÄÄÄRJ!!!!
Hoockar med Christian, en utav våra spanska stammisar på Blue Note (vårt Jobb). Får i oss den största måltiden under champions Leauge matchen, Barcelona - Lyon. VInst!
For vidare till hans nabourhood, lite som slummen, men med charm.. Efter att blivit avrådda att gå hem för att, för det första är det för långt, och för det andra folk är galna och rånar vem fan som helst och var som helst.
Jaja, vi fick köpt öl på gatan och blev plötsligt Batman & Robin, odödliga! Vi går verkligen hela vägen hem.. Dvs säga ca1,5 - 2 TIMMAR! Ahh... vem gör något sånt??

Enligt min besöksräknare ser jag att jag dubblar antalet var dag.. Bra!! Är typ i Barcelona och har det time of my life, kan nog inte sätta ord på känslan jag har i kroppen men upprymdhet är ett.
Är här med " My brother from another mother" kan ju bara bli galet kul.. På dagarna är det mycket siteseeing, inte visste jag att det var så slitsamt att vara på "semester". Sena fyllekvällar, tidiga mornar, långa dags promenader, MYCKET kartläsande.. Igår skulle vi på en bar vi hade varit på dagen innan, hoppar av på samma metro station, går över gatan och är bombsäkra på både adress och barutseende.. Nja, när vi snurrat runt i området i ca 40 min så blev vi lite osäkra, inser då att kanske vi var ganska fulla dagen innan trotts allt..
Där står vi långt efter happy hour i en jävla korsning vi aldrig sett.. Kartan upp och ner, pissed off och på väg att ge upp, plötsligt så bara dyker baren upp mitt framför nosen.. Kommer in, och jo klart som fan vart det för sent, tjockt med folk. Hade liksom inte en suck i baren. Lackar igen och drar på något annat hak..

 

Nya stället vi hamnade på var väll ok, eller ja skulle man ha kul var det lika bra att bara köra karatefylla för hela slanten. För att få lyssna på musik var alla tvungna att vara tysta haha.. Dem hade en desibell mätare i taket och när folk pratade för mycke stängdes musiken? Ehh, va?
På väg att ge upp hela kvällen, visar det sig att bartendern var från Motala och kvällen tar en helvändning.. Svenska flaggan sattes på baredisken mellan våra glas och lurigt färgade absint blev serverade på huset! Efter det kan ni väll räkna ut själva hur det gick för två törstiga, avdankade hobby alkolister...



Plötsligt stängde dem? Fick mina drinkar i två plast glas, utan att märka det själv stog dem i dörren och vinkade av mig - Adios! Där stog jag med två halv drukna drinkar och undrar vad fan som hände?! Vi hookar en Taxi, lite sådär sluddrigt uppger jag fel metro station (kan inte adressen till Hotellet) Supprice.. Lidde uppfattar inte vad jag sakt, utan litar på mig.. Haha, Jovisst fel håll! Annie ska styra upp detta på wannabe spanska.. Håller fast mina två drinkar mellan menen och lutar mig framåt. Något i stil med - "ehh, solly.. We ikke casa there.. Ehh, no espanjoll"..  Lidde styr upp skiten och jag inser att mina glas är tomma, och mojitobladen sitter fastklistrat på arslet. Ramlar ur taxin, och promenerar resten av biten till hotellet. Därav Lidde började sin karriär som filmmaker på min bekostnad!

Jaha, det var ca 2 timmar av 4 dagar..

Hang in there!

Jag har pussat många grodor under mina aktiva år, men kan nog fortfarande inte svaret på vad kärlek är..
Är det den tråkiga vardagen man ofta kommer in i efter 1 års förhållande, eller är det dem 3 första månaderna som nykära?
Dem här efterlängtade fjärilarna i magen och rosa moln som förvandlar vardagen till en sockersöt fantasi värld, är det kärlek?
Kan dem där fjärilarna vara för evigt, eller dör dem efter några månader..
Av egen erfarenhet, har jag bara varit med om evig passion en gång. Det lidenskapliga, "det gör ont" kärlek, det stormiga jag hatar dig - jag älskar dig.. Den ända frågan man frågar sig själv var dag är - Kommer passionen hålla ihop oss till imorn också. Man är ständigt på sin vakt och undrar när man ska vakna ur sin dröm.
Men är detta verkligen nock för att det ska hålla livet ut eller ska man kalla det en "romans".
Jag tror att när allt kommer till slutet av det eviga jagandet efter kärleken, så är det nog det enkla som är det bästa vart fall för att kunna behålla sitt förstånd. Den lite mer trygga vardagen där man inte drivs till vansinne och har lust att skjuta honom.. Efter stormen har lagt sig vill man tillbaka till det vanliga svensson livet med en man som älskar en "tills döden skiljer oss åt"
Tror jag precis bevisat för mig själv att gräset är inte grönare på andra sidan.. Så jag fortsätter mitt sökande på min egen planhalva..