Trondheim.

Nu är jag äntligen här. Det är tufft, jag saknar mitt hem, mina vänner, speciellt Siri.
Trotts stadens glans känner jag mig ganska missplaserad, jag trodde det skulle räcka med Micke vid min sida.
Men utan familj och vänner är jag inte Annie.
Every story has it's end.
But every end is a new beginning.


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

Annie

Sometimes i try to be normal. But it gets boring. So i go back to being me.

RSS 2.0