25 års kris!
Jag ska väll inte vara sämre än alla andra? Så jag tog tag i saken och skaffade mig en alldeles egen blogg..
Var börjar man?
Jag fyller 25 år i augusti och går igenom min sjunde livskris.
Mina första fem vakan år var jag en ganska lurig liten tjej, tills jag upptäckte att man fick mer uppmärksamhet om man hittade på jävulskap. Som att klippa egen pannlugg med kökssaxen, måla köket blått eller varför inte ta med mor och fars "värdefulla" saker ut i sandlådan..
Åren gick och plötsligt skulle man inte ha någon uppmärksamhet alls, ingen överhuvudtaget kunde tilltala en!
Allt var så satans pinsamt och ens högsta önskan var att få sova bort hela livet..
Att gå från en personlighet till en annan var vardagsmat, ena dagen var man Nirvana fan och sminkade sig svart, nästa dag var man värsta inne tjejen med utsvänga byxor av jävla bikini material, ljus lila! Man ska vara glad om man tar sig igenom högstadiet utan mén för livet. Ända bevisen som satt sina spår för resten av livet är väll trasiga bilder som är gott gömda hemma i förrådet, men minnet kan ju tyvärr ingen ta ifrån oss.
Så en dag lyste solen igen, SKOLAVSLUTNINGEN. Detta firades med en häx-blandning av dess like och ett dåligt elvisp hångel, ni vet sånn där snubbe som kör ner tungan i halsen och snurrar så fort han kan? Va hände Egentligen?
Första terminen på gymnasiet var ju fett, sen slutade jag och arbetslivet blev ett faktum. Alla vännerna tog studenten och jag fick äran att få titta på. Kul, verkligen jätte kul. Få mina egna dåliga beslut kastade i trynet..
Jag var 19 år och skulle fortfarande bevisa hur mycket bättre jag var, packade min resväska och satte mig på tåget till Oslo för att sedan aldrig mer komma hem, lite så där trotsigt.
Hittade ganska fort vägen ut i barlivet och blev ett klassiskt bytryne, alltid på dem "hetaste" festerna med "innefolket" som var generationen före mig i utelivet.. Ha ha ha vilka stjärnor! Ett gäng smyg alkisar, som drack Fernet för hela slanten...
Idag, jo tjugofemårs kris! Jo, det finns något som heter så! Får se om jag tar mig igenom detta levande.
